Kategori: Musik (sida 1 av 11)

Ikväll saknar jag mina högtalare. Att som musikberoende ha levt med endast headset & laptophögtalare i snart 3 månader är minst sagt påfrestande. Kvällen den 22 december, när jag äntligen ligger i min egen säng igen, ska jag slå på min bästa spellista på ungefär högsta volym och bara drunkna i musiken. Ja, det ska jag göra.

# det är dimma över mig, & över England.

 

”Som du sa, det kan vara svårt att bli riktigt nöjd. Det är så lätt att fantisera.
Och mina tankar & minnen står mig upp i halsen, men mycket vill ha mera.”

 


jag skulle springa efter, men trampa snett
ibland gör man fel, ibland gör man rätt

& när jag tänker efter, så här långt efter
så kan jag se hur fel det blev.

ibland gör man rätt, ibland gör man fel
lev med det.

det är inte hur man har det
det är hur man tar det

# The Robbie Boyd Band @ Barfly, Camden.


För en småstadslantunge som jag, är det något jävligt stort i att en sketen vanlig tisdagskväll kunna befinna sig på klubbspelning i Camden, London. Jävligt stort. Trotsade mörkret & vardagen, och begav mig ensam in till storstan för att se det helt fantastiska Robbie Boyd Band, som jag upptäckte på Portobello Market när jag var här i våras. En supermysig klubbspelning som tog mig tillbaka till Sigurdsgatan i Västerås för 4 år sedan när en viss son av Norrköping inte heller fyllde upp mer än en klubblokal.

Önskar att all musik jag älskade var liten & oupptäckt. En spelning som den här för en så mycket närmare musiken. Man är verkligen där, mitt i den. Och man känner att man lever. Här & nu. Tack London!

# när mänskligheten ruttnar i en hög.

Fyfan för folk alltså. Satt redo 9.00 för att köpa biljetter till Mumford & Sons i London. Kommer in och ”får tag” på ståplats, men vid sista steget jag ska godkänna så säger hemsidan att tiden runnit ut, trots att klockan som räknade ner hade 30 sek kvar. Nästa gång jag försöker är självklart ståplatsbiljetterna slut. Fy fan för att hemsidor som säljer biljetter alltid fungerar så förbannat dåligt. Lyckades i alla fall få tag på en sittbiljett långt bak någonstans. Bara man ser okej så är jag nöjd (så att det inte blir någon stor pelare eller shit ivägen). Jag är ju en ”allra längst fram, eller allra längst bak-konsertbesökare”. Efter en snabb titt på Ebay konstaterar jag att det redan ligger mängder av ståplatsbiljetter ute. För dubbla, eller tredubbla, eller till och med fyrdubbla priser. Ännu ett litet, men tydligt, bevis på att mänskligheten är rutten. Det sitter alltså folk som vet hur attraktiva de här biljetterna är, och köper på sig de bästa, bara för att kunna tjäna pengar på det. Så jävla ruttet, när det finns tusentals fans, människor som lever & andas för det här bandet, som blir utan. Så – jävla – ruttet!

 

#

Så har regnet kommit till London. Min första vecka var helt underbar, 15-20 grader och solsken varje dag. Men igår kom alltså regnet, med besked. Och det väntas mer. Översvämningsvarningar har utfärdats. Min morgon har faktiskt spenderats i sängen, med rullgardinen nerdragen och Mumford & Sons i hörlurarna. Deras nya album Babel släpptes inatt och har gått på repeat nu sen 8am. De gör 2 spelningar i London, idag & imorgon och jag kan inte gå på någon av dem. Den idag kunde man bara vinna biljetter till och det gjorde jag ju självklart inte. De gör även en mindre spelning imorgon på en skivaffär i London. Ett helt fantastiskt tillfälle, och en spelning som säkert kommer bli amazing, men den är 4pm och då jobbar jag. Plus att gratisbiljetterna släpptes när skivaffären öppnade vid 8 i morse, och är förmodligen redan slut.

Det känns faktiskt ganska förjävligt. Att dom är här. Och jag är här. Så nära, men precis lika långt borta som om jag vore hemma i Sverige. Är faktiskt ganska besviken på dem. Att de bara gör 2 spelningar som endast folk med tur får se. De kunde väl ha haft en helt vanlig köpa-biljetter-spelning. Istället åker de till Oz&Nz för höstturne. Svikare. Blir det inte en vårturné i UK så…!

# look how it made me.

Just in case you may not want to, would you hide it and tell me you do?
We’ve been walking, we’ve been talking. Spending hours I don’t mind at all.
I couldn’t help it, I fell into you. All I wanted came out of the blue.

Can I, can I get you off my mind?

# today’s lyrics.

Så är livet enklast, sluta hoppas.
På nånting mer.

 

här.

# det är först när man ger upp som det blir nåt nytt..


Fortsätter på Krunegård-tema genom att tipsa om hans senaste singel Askan är den bästa jorden.
När ni förresten ändå är igång kan ni faktiskt lyssna på hela albumet. Svensk musik när den är som bäst.

 

Foto: Sara Fredriksson

Äldre inlägg

© 2018 Julia Pettersson

Tema av Anders NorenUpp ↑