Kategori: Vardag (sida 1 av 14)

Sommaren är här!

Solen & värmen har äntligen nått Norrbotten och det dygnslånga ljuset gör att det nästan går att glömma att man jobbar hela sommaren, och bara njuta fullt ut under eftermiddagstimmarna. På en folktom strand efter en middag lagad på spritkök vid strandkanten, till exempel.

Då när våren kom.

Det är dåligt med nytt material till den här bloggen och än så länge finns det vissa vinterbilder kvar att gräva fram när inspirationen tryter. Men nu när vattnet omkring oss faktiskt börjar bli mer flytande än fryst ska jag snart sluta tjata om isvägar och bjuda på mer variation. Snart.

Men först; bilder från den 5:e april i år. Dagen då isvägen för första gången var mer slask än is. Då våren på riktigt började göra sig hörd. En månad senare låg isen lika envist fast, och trots att vattnet till slut brutit fram över stora delar under den här veckan, så satt det så sent som igår några pimplare kvar på de delar där den är som envisast.

En valborgshelg.

Är det något jag verkligen insett under min tid här i Norrbotten så är det detta; Sverige är avlångt. Jätte-jätte-avlångt.  Valborg för mig är att i en ljummen vårnatt sitta på (den torra) backen och stirra in i elden i timmar. Framför allt har jag ett minne av att Valborg alltid är torr & hyfsat varm. Minns mig aldrig att elden har behövts ställas in på grund av regn. Det behövdes den i och för sig inte göras i Västmark heller. Men det krävdes 50-60l diesel & 100l spillolja för att få liv i den. Och nej, backen var inte torr…

 

Men innan det blivit dags för elden att tändas hade vi oss med lite lätt vedhuggning. Extremt lätt, faktiskt. Vi busade mest med Aron, tittade på, och släpade några stockar för syns skull.

 

 

När första maj-morgonen grydde skämtade vi om att det nog var April månad som dagen innan hade sagt hej då till oss med en riktig jävla skitstorm, för att vi inte skulle glömma krafterna av det Norrbottniska aprilvädret, för när maj sa hej var alla spår av Valborgsaftonens oväder borta och vi kunde återhämta oss från kvällens blöta valborgsbastu på bästa möjliga sätt.

 

En till dag i livet.

Det var dagen efter min 25-årsdag, solen sken, vi vaknade som vanligt tidigt & vad finns då att göra annat än att ta till vara på vinterns sista is- & skiddagar? Vid tillfället hade isvägen officiellt stängt 3 dagar tidigare, men folk tog ändå påskhelgen tillvara som en sista möjlighet att riktigt skörda allt den, i kombination med vårvintern, har att erbjuda. I skrivande dagar är isvägen näst intill folktom. Endast några tappra isfiskare vågar sig ännu ut, och själv tog jag beslutet för någon dag sen att nu är det slut med att gå på vatten. Vintern börjar på allvar rinna ifrån oss. Bokstavligt talat. Det känns på ett sätt otroligt vemodigt, samtidigt som det ju verkligen är tid för sommar & barmark nu. Om en månad är det dags för årets första agilitytävling utomhus!

En dag i livet.

Jag säger bara ett ord: sommartid. Detta är alltså vad vi gjorde efter jobbet idag. Efter jobbet. Fy tusan vad ljuset gör mig lycklig. Fyller mig med levnadsglädje från topp till tå. 

Vårvintern när den är som bäst.

Det har tjatats om den i alla år jag känt Tommy. Vårvintern. Om hur man lider igenom mörkaste December, för snart kommer den. Vårvintern. När Januarikylan biter i kinderna ser man framåt, mot värmen. Och vårvintern. Denna beryktade tid på året, som jag även har hört det fnysas åt av utflyttade norrbottningar, ackompanjerat med orden ”ja, du får max en helg med sol om du har tur!”. Än så länge ställer jag mig neutral. Ja, förra helgen var fantastisk! Solig, ljus & varm, men tillräckligt kall för att snön skulle vara fluffig och inte tung. Men, den är hittills också bara en. Jag medger att helgen som var innehöll vissa inslag av ”lapa D-vitamin”, men inte tillräckligt för att uppnå hajpen. Så, vi får väl se vars hela vårvinter-jippot landar. Har jag fått min enda helg, eller har jag minst en månad till av timmar med vinteraktiviteter i soliga snölandskap att vänta? Den som lever får se!

En promenad

Ibland blir inte ett inlägg så värst mycket mer än en handfull bortglömda bilder från en helt vanlig promenad på isen för två veckor sen. Men det är ganska okej, det med.

Vintern är här!

Ja, i Norrbottniska mått alltså. I sörländska mått har den varit här länge. Mellan Onsdag-Fredag har vi fått närmare halvmetern, och på vissa ställen upp till en meter för att det blåst drivor. Helgen spenderas i Västmark, där vintern är som bäst. Igår kväll for jag med Tok till Boden för att köra några kärva kilometer i tunga spår. Men vi kämpade på som ett team och tog oss i mål tillsammans.

Dagen inleddes med morgonpromenad under en gråmulen himmel.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAElvisTok
Elvis i sina tossor för att inte få fullt med snöklump mellan tårna, och Tok i sin nysydda overall som jag slitit med i mången timmar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Framåt lunchtid klarnade det upp i rask takt och vi gav oss ut på en magisk skotertur. Actionkameran var med och jag håller på och klipper ihop en film så att ni verkligen får känna in er i känslan av att flyta fram på skoter i halvmetern nysnö. Den kommer vid senare tillfälle.

DSC00775 DSC00786 DSC00790 DSC00804

Efter skoterturen vankades lunch, grillat & pinnbröd som sig bör. Till sällskap hade vi byavänner som nyligen utökats med denna lilla krabat.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

# tre timmar innan deadline.

Jag har lovat mig själv att publicera minst ett inlägg i veckan, och eftersom det ju har stått väldigt still hela hösten så har jag som tur är lite opublicerade bilder på lager, att ta till när inget producerats under veckan. I helgen har vi visserligen filmat mycket skidåkning, men kom hem sent utan ork att redigera ihop något sevärt tills ikväll. Det får bli något att pyssla med och se fram emot till veckan som kommer.

Så därför gör vi nu en liten #tb till slutet av september när solen fortfarande var uppe till klockan 18 och vi fortfarande hade en lånebil så att vi tog oss ut till Kallax för en kvällspromenad efter jobbet, nästintill löpandes genom skogen för att fånga dagens allra sista strålar.
_mg_1466 _mg_1470 _mg_1484 _mg_1491 _mg_1496 _mg_1501 _mg_1504

# årets sista dag del 2.

Jag har förstått att flera har problem med att kommentera på bloggen. Det känns ju tråkigt nu när jag börjar komma igång igen, men jag ska snart byta bloggportal och då hoppas vi att det löser sig.

Nyårsaftonen igår skred vidare precis som beräknat, med en stor extra bonus i form av ett långvarigt norrsken som fyllde himlen under stor del av kvällen. Jag har fått se lite norrsken tidigare, men det har varit väldigt svagt, och jag har aldrig tidigare tagit fram kameran. Det gjorde jag igår däremot, för att bevara detta naturens egna fyrverkeri, tusen gånger ballare än den exploderande varianten, och helt gratis!

Årets sista timme, och det nya årets första, spenderades sedan framför elden vid ett vindskydd på en liten holme i Västmarkssjön. En helt ny tappning av nyårsfirande som jag absolut kan tänka mig att göra igen.
_mg_2838-2 sken1 sken2 _mg_2875 _mg_2872 _mg_2877 _mg_2893

Äldre inlägg

© 2017 Julia Pettersson

Tema av Anders NorenUpp ↑