Författare: Julia Pettersson (sida 1 av 121)

En natt i husbilen.

Information för den som inte vet: vi har köpt en husbil! Och där ska vi bo. Permanent. På resa genom Europa. Vi ska bara jobba klart först. Och renovera vårt lilla hem så att det blir precis så som vi vill ha det. Om en månad slutar jag jobba. Då åker vi till Fagersta och börjar bygga på riktigt. När vi är klara åker vi. För att komma hem när vi ledsnat, ungefär.

I lördags for vi iväg på en liten jungfruresa. Vi har sovit i den tidigare, men nu kändes det mer på riktigt, för vi bara åkte, ut ur Luleå och letade efter en plats att parkera inför natten. Och en perfekt liten plats hittade vi, precis intill älven, med sol i ansiktet fram till tio på kvällen. Vi lagade middag, drack öl & njöt av livet. Åh, som jag längtar tills det blir vardag!

Under tiden vår lilla renovering fortskrider tänkte jag ge er en löpande rundvisning av vårt lilla hem, allt eftersom det vi gör blir färdigt. Det enda vi hittills gjort är att måla skåpluckor, vilka skymtar bakom Tommy i femte bilden.

Sommaren är här!

Solen & värmen har äntligen nått Norrbotten och det dygnslånga ljuset gör att det nästan går att glömma att man jobbar hela sommaren, och bara njuta fullt ut under eftermiddagstimmarna. På en folktom strand efter en middag lagad på spritkök vid strandkanten, till exempel.

Då när våren kom.

Det är dåligt med nytt material till den här bloggen och än så länge finns det vissa vinterbilder kvar att gräva fram när inspirationen tryter. Men nu när vattnet omkring oss faktiskt börjar bli mer flytande än fryst ska jag snart sluta tjata om isvägar och bjuda på mer variation. Snart.

Men först; bilder från den 5:e april i år. Dagen då isvägen för första gången var mer slask än is. Då våren på riktigt började göra sig hörd. En månad senare låg isen lika envist fast, och trots att vattnet till slut brutit fram över stora delar under den här veckan, så satt det så sent som igår några pimplare kvar på de delar där den är som envisast.

En valborgshelg.

Är det något jag verkligen insett under min tid här i Norrbotten så är det detta; Sverige är avlångt. Jätte-jätte-avlångt.  Valborg för mig är att i en ljummen vårnatt sitta på (den torra) backen och stirra in i elden i timmar. Framför allt har jag ett minne av att Valborg alltid är torr & hyfsat varm. Minns mig aldrig att elden har behövts ställas in på grund av regn. Det behövdes den i och för sig inte göras i Västmark heller. Men det krävdes 50-60l diesel & 100l spillolja för att få liv i den. Och nej, backen var inte torr…

 

Men innan det blivit dags för elden att tändas hade vi oss med lite lätt vedhuggning. Extremt lätt, faktiskt. Vi busade mest med Aron, tittade på, och släpade några stockar för syns skull.

 

 

När första maj-morgonen grydde skämtade vi om att det nog var April månad som dagen innan hade sagt hej då till oss med en riktig jävla skitstorm, för att vi inte skulle glömma krafterna av det Norrbottniska aprilvädret, för när maj sa hej var alla spår av Valborgsaftonens oväder borta och vi kunde återhämta oss från kvällens blöta valborgsbastu på bästa möjliga sätt.

 

En till dag i livet.

Det var dagen efter min 25-årsdag, solen sken, vi vaknade som vanligt tidigt & vad finns då att göra annat än att ta till vara på vinterns sista is- & skiddagar? Vid tillfället hade isvägen officiellt stängt 3 dagar tidigare, men folk tog ändå påskhelgen tillvara som en sista möjlighet att riktigt skörda allt den, i kombination med vårvintern, har att erbjuda. I skrivande dagar är isvägen näst intill folktom. Endast några tappra isfiskare vågar sig ännu ut, och själv tog jag beslutet för någon dag sen att nu är det slut med att gå på vatten. Vintern börjar på allvar rinna ifrån oss. Bokstavligt talat. Det känns på ett sätt otroligt vemodigt, samtidigt som det ju verkligen är tid för sommar & barmark nu. Om en månad är det dags för årets första agilitytävling utomhus!

En dag i livet.

Jag säger bara ett ord: sommartid. Detta är alltså vad vi gjorde efter jobbet idag. Efter jobbet. Fy tusan vad ljuset gör mig lycklig. Fyller mig med levnadsglädje från topp till tå. 

Vårvintern när den är som bäst.

Det har tjatats om den i alla år jag känt Tommy. Vårvintern. Om hur man lider igenom mörkaste December, för snart kommer den. Vårvintern. När Januarikylan biter i kinderna ser man framåt, mot värmen. Och vårvintern. Denna beryktade tid på året, som jag även har hört det fnysas åt av utflyttade norrbottningar, ackompanjerat med orden ”ja, du får max en helg med sol om du har tur!”. Än så länge ställer jag mig neutral. Ja, förra helgen var fantastisk! Solig, ljus & varm, men tillräckligt kall för att snön skulle vara fluffig och inte tung. Men, den är hittills också bara en. Jag medger att helgen som var innehöll vissa inslag av ”lapa D-vitamin”, men inte tillräckligt för att uppnå hajpen. Så, vi får väl se vars hela vårvinter-jippot landar. Har jag fått min enda helg, eller har jag minst en månad till av timmar med vinteraktiviteter i soliga snölandskap att vänta? Den som lever får se!

Kvälsskidor mellan hamnarna.

Idag när Tommy kom hem från jobbet kastade vi oss i skidkläderna och gav oss ut för en tur mellan norra & södra hamn. Isvägen plogas ju efter varje snöfall, främst för skridskoåkning, men det plogas även två gångvägar på var sida om isvägen, där det behålls ett litet snötäcke för att kunna gå utan att halka. De som plogar brukar dock ploga väldigt nära isen även där vilket gör snötäcket tunt och även gångvägarna blir väldigt hala. Men just nu är gångvägarna perfekta för skidor då snön är tillräcklig tjock för att både skidor, men främst tassar, ska få grepp.

Eftersom snön är så packad och det ju är helt plant glider det lätt, och jag kan fokusera på att filma eftersom jag inte alltid behöver skida för att Tok ska orka.

Idag

Woho! Första gången typ nånsin som jag bloggar om något samma dag som det hänt! Här kommer ett helt gäng bilder från vår förmiddag med grillning på Storholmen. Vi tog en tidig lunch där för vid 12 åkte jag & Elvis till Piteå på agilitytävling. Bilderna är i kronologisk ordning så när vi åkte från Storholmen var det snöstorm, men framåt eftermiddagen hade de det riktigt härligt hemma i Västmark medan jag & Elvis tävlade.

Jokkmokks marknad

För nästan en månad sen var mamma & Sigge här, och vi for med Tommys föräldrar till Jokkmokks marknad över en dag. En sån där sak som en hört att en borde göra, och väl på plats var det ganska trevligt, men det är inget jag skulle rekommendera någon som inte råkar bo 2 timmar bort att resa så mycket längre för att uppleva. Hade jag kommit med busslast från södra Sverige hade jag blivit besviken. Men som dagsutflykt var det absolut en trevlig upplevelse.

I vissa aspekter som vilken marknad som helst.

I andra totalt annorlunda.

Renrejset var väldigt publiktätt, och till en början var även jag peppad, men jag blev inte övertygad om renarnas inställning till det hela, utan tror nog att de allra helst skulle slippa allt ståhej.

Speciellt när de tillåts slita sig och får dra en människa efter sig med full tyngd i endast ett snöre runt huvudet.

Men i de officiella loppen hade de i alla fall ordentlig sele.

Äldre inlägg

© 2017 Julia Pettersson

Tema av Anders NorenUpp ↑