Vi hade ställt klockan och satt och åt frukost lagom som det började ljusna på vår mörka parkering. Vi tog en snabb morgonpromenad och for vidare – mot Polen. Helt utan plan (annan än att tanka billigt), och tyvärr visade det sig att västra Polen, liksom östra Tyskland, mest såg ut som skit. Vi bestämde oss för att med hjälp av park4night leta efter en plats att ta det lugnt på och sedan köra tillbaka in mot Tyskland dagen därpå.

 

Och om lugnt var det vi letade efter så var det lugnt vi fick. Längst ut på en liten väg som hade sitt slut rätt ut i floden Oder, med endast ett gäng fiskare som sällskap. Jag var, i vanlig ordning, lite nervös i magen, men ingen vi såg verkade kunna bry sig mindre om att vi var där och den kontakt vi hade var endast leenden och glada hejjanden. Att vi även morgonen därpå ställde klockan och fick vakna upp till en helt magisk solnedgång var ju bara grädde på moset!