Ju närmare årets slut vi kom, desto mer tänkte jag på vad det innehållit. De första spontana tankarna om 2015 har ofta varit att det varit ett extremt dåligt år som jag helst vill glömma bort. Jag känner att jag uträttat väldigt lite och inte kommit en enda dröm närmare, men så kände jag ändå att jag ville ändra min vinkling och satte mig ner för att försöka lista upp vad som varit positivt under 2015. Och visst kom jag på en hel del saker.
- Det största jag ska bära med mig från 2015 är att det har varit ett stort agilityår. Jag har tävlat mer än någonsin och gått två ”riktiga” kurser och en onlinekurs. Vi har praktiskt taget bott på min temporära hemmaklubb Söderköpings BK och det har varit som balsam för själen att ägna så mycket tid åt agilityn, och jag måste faktiskt därför dela upp agilityåret 2015 i flera höjdpunkter som följer:- Tok har lärt sig running contacts!
– Målet med Tok var att hitta rätt känsla på tävlingsbanan. Han har väldiga tävlingsnerver och blir ofta låst och instängd på tävlingar, och trots att jag gråtit mer efter målgång i sommar än vad jag någonsin gjort i min agilitykarriär så blev ändå känslan bättre tillslut och de sista starterna för säsongen (i September) blev riktigt glädjefyllda för oss.
– Elvis tog ett CERT!
– Jag och Elvis har satsat mot SM 2016 och gjort vår bästa tävlingssäsong någonsin. Tyvärr räckte det inte ända fram, men det fattades bara en ynklig hopp-pinne och hade det inte varit för att vi åker till Irland så hade vi haft 4,5 månader till på oss att försöka kvala, så jag är så jävla nöjd över min stjärna!
Tok på kurs för Maria Alexandersson.
Elvis lopp från Eskilstuna, där vi tog ett agilitycert.
Toks första skick över balans på fullhöjd!
- En annan höjdpunkt, som dessvärre förlorat sin glans ju längre året gått, är ju ändå det faktum att vi flyttade till en ny stad, Norrköping! Jag älskar att upptäcka nya städer och visst har Norrköping sina fina sidor, men det är inte en stad jag kommer att återvända till, även fast det var (hyfsat) kul så länge det varade.
- Det har varit ett fint hundår över lag, faktiskt. Många härliga promenader och Tok har faktiskt fått träna ganska mycket spår och uppletande och utvecklats bra!
- Jag har träffat mina älskade Hundsport-vänner väldigt mycket vilket ju alltid är extremt värdefullt.
- Jag fick komma på intervju för ett jobb som hade hundratals sökande och fick jobbet 2 minuter in i intervjun, något värt att vara stolt över och ta med sig i erfarenhetsryggsäcken.
29 januari 2016 at 15:40
Jag har varit en dålig vän det här året men det känns ändå fint att fått vara en liten, liten del av ditt år. Fantastiska bilder som alltid. Och jag blir lite blödig och nostalgisk på något sätt. Hoppas 2016 blir ett bättre år. Kram