# höst i norrlands huvudstad.

IMG_2688
Fina Mittuniversitetet sett från Norra berget.

IMG_3584
En promenad i norrlandsskogarna.

IMG_3789
Hösten är så fantastisk i den här staden.

IMG_3835 IMG_3898
Mina älskade.

Jag sitter här i min lilla 22-kvadratslya och dricker te från Wales. Får bilder i mitt huvud från ett stort, lantligt kök med omaka temuggar, känner en svag doft av får och känner mig nästan öm i kroppen. Så som det oftast kändes när jag drack det här teet. Vilket äventyr det var. Och nu är jag en dryg månad in i mitt nästa äventyr. Och vilken första månad det varit, sen. Jag har hunnit skaffa mig vänner, supit tillräckligt för ett år, köpt mig en ovve, handlöst förälskat mig i Sundsvall, blivit ordförande (& typ startat upp) brukshundklubbens nya agilitysektor, haft tentaångest, skrivit två artiklar om ingenting, blivit kär och skrattat så att jag fått träningsvärk.

Det är förvånansvärt hur fort det här gått att skaffa sig en vardag. Att känna sig självklar. I Sundsvall hör jag hemma. Just här, just nu. Trots att jag fick en liten kris efter någon vecka och fick lov att fråga mig själv hur i hela sjutton jag hamnat på en journalistutbildning. Nu känns det väl lite klarare, även om jag fortfarande ganska ofta känner mig mer rädd än förväntansfull när det pratas om den yrkesbransch vi ska verka i. Men om 2 veckor börjar vi fotografera, och då är jag säker på att jag kommer känna mig ännu mer hemma.Det är ju ändå anledningen till att jag är här.

Pojkarna då? Pojkarna klarar sig bra. Token tuggade sönder två mattor innan matten kom till klarhet och började stänga in honom i hallen när han är ensam. Hunden som aldrig bott i lägenhet och alltid varit instängd när han lämnats ensam. Undra hur matten tänkte där egentligen? Ibland blir det lite rastlöst och lite jobbigt för en kelpie, men han klarar det ändå väldigt fint, och det är jag extremt glad för. Elvis är såklart inga som helst problem. Jag börjar även känna mig hemma på brukshundklubben där jag dragit igång ett projekt för att väcka en agilityverksamhet till liv. Det känns jättekul och som att det faktiskt kommer fungera.

 

 

1 kommentar

  1. Hörru! Slit dig från dendäringa norrlänningen och uppdatera bloggen kvinna!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2017 Julia Pettersson

Tema av Anders NorenUpp ↑