Lyckliga i London.

Snart är det slut. Det här äventyret. Jag började räkna ”sista” för drygt en vecka sen. I morgon är det sista ”sista”, den sista dagen. För på Lördag, 06.15, lyfter mitt flygplan hem. Igår var jag på en pub med dom två bästa vännerna jag fått genom den här resan. Det var ett fint avslut. Jag hoppas att vi alltid kommer ha kontakt. Och jag hoppas att jag alltid kommer minnas det här. Klart att man inte glömmer att man spenderat 3 månader av sitt liv i en engelsk Londonförort, men vad jag menar är att jag aldrig vill glömma hur det känns. Allt jag lärt mig. Allt jag insett. Jag vill aldrig glömma det onda i att inte ha mina pojkar nära, men jag vill heller aldrig glömma spänningen och lyckan i att upptäcka så mycket nytt. Dom gånger man stannat mitt på trottoaren och sagt högt ”Jag är i London!” För det har varit så fint. Så fina platser, så fina människor, så fina insikter. London har format mig, gjort mig lite mer till den jag var menad att vara.