Vet ni vad? Min blogg har inte varit så här aktiv sen December 2008. Jag kommer nog aldrig att bli en stor, berömd bloggare. (Förresten, är det inte lite ironiskt att orden ”blogg” & ”bloggare” markeras som felstavade i WordPress’ bloggverktyg?) Jag medger dock att det varit lite tyst senaste veckan, med reservinlägg i form av bilder & musikcitat. Men dom är icke att förkasta som värdelösa, då det är texter just som dom som oftast får mitt liv att gå runt.

Förra helgen firade jag för första gången i mitt liv Halloween. Utklädd & allt begav vi oss till Grand i Clapham och, vad som sades var, Londons största Halloweenfest. Lite för stort, lite för trångt & alldeles för otrevlig garderobspersonal (som förra gången!) för min del, men det är ändå kul att ha upplevt Halloween i London. Nästa år fortsätter jag nog dock min tradition av att ignorera detta amerikanska fenomen och beger mig till kyrkogården på Alla Helgona, som jag gjort den här tiden på året i hela mitt liv.

I Tisdags var jag in till Westminster & hälsade på Big Ben & trängdes med turister. Begav mig någon timme till Hammersmith för terapisamtal med världens bästa Carro, innan jag tog mitt South West Train tillbaka till Cobham. I Onsdags var jag in till Clapham & fikade med en tysk tjej som heter Alma, som jag träffade på spelningen förra veckan. Hon är himla härlig & Sverige är hennes favoritland. I helgen ska hon ta med mig till hennes kvarter, runt Brick Lane, för pubrunda & öldrickande. Kan bli ganska fantastiskt att se Brick Lane by night.

Annars rullar livet på. Jag köttar på gymmet, går långa promenader & kommer till nya insikter om livet. Igår kväll insåg jag till exempel att jag glömt multiplikationstabellen & att jag inte längre kan ställa upp & multiplicera tvåsiffriga tal. Se där! (Men jag kommer ihåg hur man använder en miniräknare)