Sitter & redigerar bilder på Tina & finaste Ninjan. Den kärleken.
Annars rullar livet på i de värmländska skogarna. Pälset har än en gång visat prov på sin mångsidighet genom att i helgen uppvisa goda dragförmågor trots sina blotta åtta kilo. Matte fick helt sonika för sig att ställa sig på ett par skidor, spänna för hunden & köra iväg i lördags i samband med draggruppens skolmästerskap. Trots den totala rookiestatusen på ekipaget (där matte aldrig någonsin skateat och knappt ens stått på ett par längdskidor & päls aldrig dragit på det sättet) tog vi oss runt enkilometersslingan och längre än så behövdes inte för att vi skulle bli fast. Nu är det ju dock så att jag ganska mycket står & går precis där jag är, hur mycket päls än drar och sliter i linan, för hans åtta kilo mäter sig ganska klent mot mina femtiofem. Men i Söndags & igår fick vi lyckligtvis assistans av Tinas stjärna Ninja (på bild ovan) som hade lite mer att säga till om vad gäller hastighet. Så i dagarna 2 har jag susat fram bakom kelpie & sheltie som jobbar superbra i team. Kelpie står ju som sagt för det mesta av dragstyrkan, men sheltie kämpar på för allt han är värd ändå. Och matte har förbaskat kul i andra änden på linan, ömsom förskräckt över farten i nedförsbackarna, ömsom fascinerad över hur mycket lättare uppförsbackarna blir med kelpieassistans, trots hennes blotta femton kilo. Och tävlingsmänniska som jag är har jag (& Emma) med glädje gått med på att fullbordaVeronicas lag till stafetten i skolmästerskapet på torsdag. Vadå? 3 träningstillfällen (under hela mitt liv) räcker väl utmärkt som underlag för att tävla?
puss!

1 kommentar

  1. Det räcker utmärkt! hihi vad vi ska ha kul! ;D

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2017 Julia Pettersson

Tema av Anders NorenUpp ↑