Där har ni mitt liv.
Jag har min vovve, underbara kompisar i världens bästa klass, på en jättebra skola, i en mysig liten by i den ena världen.
Jag har underbara föräldrar, bästa kompisar och världens bästa pojkvän i den andra världen.

Jag borde vara tacksam. Jag har det bästa. Enligt mig i alla fall. Och det är underbart. Jag är så lycklig. Den enda lilla haken är att jag önskar att världarna var kombinerade. För saknaden, smärtan, tomheten som man känner utan en av världarna är inte rolig. Mest saknar jag ju den andra världen. Och mest i den saknar jag ju Alex…

Men det är värt det. Det är så fruktansvärt mycket värt det. För i grund och botten är jag lycklig. Lycklig över mina fina vänner, min utbildning, min älskade hund, min stöttande familj och min underbara pojkvän.

Tack alla ni som gör mitt liv till vad det är! (och då tackar jag inte dom 20 mil som skiljer mina världar)
Puss!