Molnen börjar skingra sig och solen tittar fram. Kanske inbillar jag mig bara, men det känns även som att vinden avtar. Det verkar som att vi går mot en riktigt vacker kväll. Så egentligen borde jag åka iväg till något mysigt ställe där kvällen kan avnjutas på bästa sätt, istället för att sitta här, instängd, i mörkret.
Men faktum är att jag inte vill åka någonstans. Jag vill hellre sitta här. Dels för att jag är ensam. Jag skulle i och för sig kunna ringa någon, men faktum är det att den enda person som jag verkligen vill vara med just nu jobbar. 12 timmars nattskift mellan 18-06.

Så därför sitter jag här, ensam.
och tänker på honom. <3