Nu har min älskade lilla Loppan bara två dagar kvar i livet. (Usch, jag vill inte tänka på det) Jag kan verkligen inte förstå det. På Måndag, vid fem-tiden är han borta. För alltid. Och jag har massa hö och oäten pellets kvar. *svälj och klump i halsen* Och jag gråter inte ens. Varför gråter jag inte? För att jag inte kan förstå det… min lilla nin…

Imorgon ska jag ha kanin-dag. Och ligga på en filt på gräsmattan samtidigt som ninen får tugga gräs bredvid.
I can’t live, if living is without you..


Nu ska jag tugga i mig något för att fylla min tomma mage. Sen blir det besök och movie-tajm.. :D:D