Jag har funderat på en sak, det här med ordet bästis. Eller inte bara ordet, utan vad det innebär. Jag tycker det är ett dumt påhitt. Det gör inget annat än och sårar. Jag menar, vad är det för jävla idé? Att välja en av sina kompisar, och kalla den för bästis. Varför? Då kan man ju reflektera en stund över hur ens andra kompisar känner sig då? Det är ju inte speciellt schysst egentligen.

Jag har ingen bästis. Jag har flera bästa kompisar. Och jag kan omöjligt välja en. Det går inte. Och dessutom är det olika dag för dag. Jag har dåliga dagar, mina kompisar har dåliga dagar och då kanske man tycker om dem liiite mindre.
Jag kan ha jättekul en gång med en kompis och tänka ”fan, hon är ju lätt min bästa kompis”, men det går över ganska snabbt och i slutändan så finns den ingen som är bättre än de andra.

Alla ni som förgyller min vardag, de jag har roligast med, ni är mina bästa kompisar; Sara, Elin, Moa, Rebecca, Erika, Cilia, Jolin, Evelina, JaquelineOch det finns inte en av er jag skulle välja framför de andra, det är alla, eller ingen.….för att välja mellan sina kompisar, att sätta en framför de andra, det tycker jag bara är elakt, både mot sig själv och mot sina kompisar!