Callenco’s Royal Cayenne ”Yenna”
Nej, jag har inte gått & köpt mig en groenendael (vilket vore ungefär ”över min döda kropp”), jag är bara valpvakt i 2 veckor medan matte är med solen (& familjen) på Kreta. Den lilla damen heter Yenna, & minen ”hjälp dom äter upp mig, ta mig härifrån” som hon hade när hon anlände i morse har under dagen byts ut mot ”hurra, vilka lattjo kompisar!”. Känns bra. Nu ligger hon och sover under köksbordet och jag har en bra känsla. Var lite nervös över att jag skulle få ett monster, men än så länge har hon bara varit charmig. Vi får väl se progressionen.
Jag har gjort fel ibland, jag vet, men ingen mening å ge opp.
Jag tror det bor en liten hjälte i varenda liten flopp.
L. Winnerbäck
fredag 26/8-11 21:48 -
Veronicas nytillskott, For The Win Kirk ”Best”
Glad tjej har äntligen fått tillbaka kontrollen över bloggen + ps = nyfunnen bloggmotivation, ny design & ett inlägg.
Hösten är på väg & om man rotar i arkivet bland föregående septembrar/oktobrar/novembrar så finner man förmodligen inga, eller väldigt få, mörka inlägg om mitt okontrollerade hat mot denna årstid. Men, eftersom jag denna höst verkar vara arbetslös & dessutom tillbaka i staden där man får livstid, så skall jag i år göra mitt bästa för att kontrollera, & även vända, hatet. Jag misstänker nämligen en ångestattack & antidepressiva tabletter som följd om hatet inte hålls i schack. Så, för att inte hata hösten har jag satt upp en handlingsplan bestående av x antal timmar spinning/vecka, precis så mycket hundträning som de fyrbenta klarar av utan att stupa, litervis med te, massor av tända ljus + annat för att uppbringa den där ”mysfaktorn” som det snackas om i samband med hösten, maximalt umgänge med vänner + pojkvän, ett seriöst ryck för att få ett jobb. Hålla igång, helt enkelt. Dansa ovanför det där mörka, grumliga som jag så gärna bara sjunker ner i. Dansa, det är planen!
Jag dansar för mig själv fastän jag vet, att sånt kan kallas ensamhet
